Vill du ha en räkmacka min älskade åsna innan du sätter dig på planet till L.A?

Jag insåg var den här totala frihetskänslan som nästan var surrealistisk kom ifrån. Jag har inte brytt mig om Marisha. Jag lever i en dimmig värld av att bland annat vara cafépersonal och bara slaviskt göra räkmackor och hinna med alla beställningar och koka nytt kaffe. Varva det med att på kvällarna träda in i Shakespears värld och vara Titania och Hippolyta, de två drottningarna som kan se till att ställa allt till rätta, eller i oordning i Aten. Ja och så lägger vi till på det sträckläsning av "Elsas mode" och "Elsas värld", böckerna som jag lyft upp ur min väska och dykt näsan i på lunchen, innan Mattias slutat jobbet, mellan scenerna i folkets park. Jag insåg att det är Elsa och hennes liv jag tänker på hela dagarna, undra hur det ska gå för henne nu och men vad händer här näst och... helt sjukt. Men vad är då den riktiga Marisha nu då. Inte ska hon till skolbänken i höst. Så tjejen på caféet är väl inte helt tokig eftersom med undantag för några dagar i Finland och några dagar i Dalarna är det ju där jag ska spendera hela denna månad. Både i caféet och kassan. Sedan ska jag varva det med att spendera tid tillsammans med Mattias. Det ska bli fisketurer och bad i poolen, båtturer till hans mormor och morfar och bara ta det lugnt. Ja det är fullt upp men på en helt annan nivå mot vad mitt liv har varit innan. Vänner på det vill jag ju också hinna med. Men jag vet inte när var hur och med vem. för känns som att jag inte har kontakt med någon längre, jag ser aldrig någon kompis. Jag bara är här. I min bubbla. Och snart ska den bubblan flytta. Så vi spräcker bubblan innan dess och tar kontakt med vännerna igen!


Här sitter jag, 23,31. Borde vara trött men kan inte sova. Tårarna rullar nedför min kid och jag kan inte avgöra om det är för mig eller för att jag är så djupt inne i boken natt den påverkar mig som de rinner. Jag hade ju lika gärna kunnat vara fylletaxi åt bror som han ville. Men visste ju itne då att jag skulle sitta här nu och inte kunnat sova. Ska leta upp ett dåligt internetspel som vill vänta med mig tills sömnen kommer. Vilket bladder det blev här och orkar inte ens läsa igenom min egen text. Jag chansar på att jag skrev något som var till läsnöje. Eller vet inte ens om det är någon som läser den här. Wellington, vad gör väl det. Kanske lika bra vad vet jag.